- Är du introvert eller extrovert?
- Är du osäker på ifall du är den ena eller andra, fråga dig själv hur du laddar energi och hanterar information. Får du energi av att träffa människor och tappar energi om du måste vara ensam en längre stund…? Behöver du helst prata med någon annan för att komma fram till ett svårt beslut? ELLER; laddar du energi med egen tid, att vara själv? Behöver du dra dig tillbaka och tänka själv först en stund, innan du testar dina idéer på någon annan? När du varit ensam så länge så det börjar kännas segt – kan det då räcka för dig att komma ut och t ex handla eller ströva runt nånstans där det rör sig andra människor, en stund?
Jag är introvert i just den meningen, hur jag hanterar information och laddar energi. Samtidigt utåtriktad och social i mötet/öga mot öga med andra (särskilt på jobb och i mina mera nära relationer). En del kallar detta ”ambivert”, dvs när man känner igen sig i båda, medan andra menar att vår hjärna bara hanterar information i första hand på det ena eller andra sättet. Så kanske man kan säga att jag är en ”utåtriktad introvert”?
Hur det yttrar sig?
Ja, i ett större sammanhang (undantaget när jag är i min yrkesroll, på jobb uppdrag osv) är det som att jag utan att märka det själv (och ännu mer när jag var yngre, i klassrummet t ex) tar ett steg tillbaka, iakttar omgivningen, lyssnar och tar in. Efteråt kommer jag på mig själv med att tänka: men vänta nu, var jag typ tyst mest hela tiden? Det är som att jag slukas upp ”automatiskt” av sammanhanget och genast börjar processa det jag upplever i realtid, genom att gå inåt. Nästan som om jag är på bio och ser en väldigt intressant film, haha. Däremot på tu man hand kan jag pladdra på – eller i en liten grupp, och ju närmare relation till personerna jag har, bli desto mer pratig.
Under min utbildning till terapeut frågade min handledare (i slutet och i samband med uppsatsskrivandet) hur det kom sig att jag som jobbat som artist ville bli terapeut. Han tyckte det var som två så olika saker. ”Det första är väl att själv få synas, det andra att helt fokusera på andra/klienten?”
Jag tror att när jag uppträder ser jag det mer som att publiken blir ett Du, inte en grupp. Och att uppträdandet är mer som ett nära samtal (än en show) där någon iofs lyssnar in/ser mig, men också svarar tillbaka – om än utan ord. Med energin, värmen, blänket i ögonen, eller ett tack på vägen ut som de ”sänder” ut till mig. Kommunikation båda vägar. Och att i terapin blir det bara omvänd ordning. Klienten och hens berättelse är i fokus och jag försöker vara så närvarande jag kan, genom att ta in och följa med…
Så, hur hanterar du information och laddar energi?
En spännande fråga jag också vill slänga med är;
Hur har din introverthet eller extroverthet hjälpt/stjälpt dig under året som gick?
Tycker mig höra från båda håll hur insikter trillar ner.
En EXTROVERT vän sa: ”Jag inser nu hur beroende jag är av att ha folk omkring mig och behöver lära mig att också vara ensam ibland, för det ger ju så mycket! Jag har aldrig reflekterat så mycket som under det här covidåret! ”
En INTROVERT vän sa, ”Det har blivit uppenbart nu hur bra jag mår av egen tid. Men jag känner också efter ett tag, att jag ju faktiskt längtar efter mina närmaste vänner, så i fortsättningen vill jag va mera rädd om dem. Oftare ta intiativ till att ses eller höras… Det har dock varit så skönt att slippa känna den där sociala pressen eller förväntan utifrån, på det sociala planet!”
Vad säger du? (
(Kommentera gärna i instainlägget, dem läser jag oftare!)
Allt gott din väg!
/Laila
