Semester!
Känner mig så där barnsligt lycklig när jag rullar ut röda mattan för det jag hoppas ska bli en lång härlig sommar. Lite som när jag var 7 och kom ut på skolgården efter sista versen på Idas sommarvisa, till mitt första sommarlov. Med det där stora vita högtidliga kuvertet i handen. Fylld av beundran över klasskompisens flöjtspel och treornas teater – och ännu en av frökens fräna (=coola, på norrländska) outfits…
Jo, jag hade en jättehipp fröken på lågstadiet. Och lägger vi till att det här var 70talet med dess slitsade långkjolar med korta shorts och stretchstövlar under, bruna polokragar, brokiga mönster på långklänningar med ballongärmar och förstås manchesterbyxor och frotté-toppar, ja då har du henne framför dig. Vi turades om att hålla henne i handen från lärarrummet i ena skolbyggnaden till vårat klassrum i en annan. Hennes hand var sval och mjuk och man kände sig alltid lite utvald där man hoppsade fram vid hennes sida med ögon och öron stora som tefat. Man ville bli som hon.
Längst ner under betygen denna soliga avslutningsdag fann jag några handskrivna personliga ord från henne till mig.
Tänk, de där tidiga orden man får till sig från någon man ser upp till, vad de hänger med. Vilken makt de orden kan ha – på gott ont. De kan fullständigt vingklippa en, eller få en att lyfta från marken …
Frökens ord fick mig det senare, att se en skymt av MIG – och kanske har de orden till och med varit med och lagt grunden till mina vägval. Litegrann, vill jag tro. Tillräckligt mycket tyngd hade de i allafall för att jag skulle våga tro att det hon såg i mig var på riktigt. Och på riktigt viktigt. Att jag var en alldeles egen person. Med min egna väg framför mig…
När det blir sommarlov vill vi – oavsett ålder – känna luft under vingarna och tillit till att det bär. Att vi är bra som vi är och att allt kommer att bli bra – även det svåraste svåra perioderna. Vi vill släppa alla bekymmer, tider att passa, krav och förväntningar och bara lapa sol, springa barfota, gå i fladdriga kjolar och byxben, släppa styret, vara uppe sent, somna i hängmattan, träffa dem vi tycker om och tillåta oss drömma de riktigt stora drömmarna.
Det önskar jag dig. Så om ingen sagt det till dig på länge;
Du är bra som du är. Och allt kommer att bli bra – och sen helt fantastiskt.
Njut sommaren, vänner! ️
️
️
